resuméer #90:

Tim van Gerven: «Söndringens tid är forbi»: Skandinavistene sitt historiesyn og konstruksjonen av det fredelige Norden

Denne artikkelen undersøker skandinavismens fremvekst og dens bidrag til ideen om en felles nordisk identitet, særlig med utgangspunkt i studentmøtet i Uppsala i 1843. Artikkelen drøfter hvordan skandinavistene kombinerte narrativer om forsoning og felles historisk arv for å overskride tidligere konflikter mellom de nordiske landene. Disse forestillingene ble støttet av både historisk fiksjon og poetiske uttrykk som fremhevet en felles fortid og et sett av delte verdier og interesser. Videre utforskes hvordan konflikter ble framstilt som avvik fra en naturlig tilstand av harmoni, delvis gjennom identifikasjon av eksterne fiender og introduksjon av en sosial kritikk som utfordret eksisterende samfunnshierarkier. Artikkelen belyser også hvordan skandinavistiske ideer bidro til å konstruere et bilde av det fredelig og egalitære Norden som har preget både politisk samarbeid og nasjonal identitet i regionen langt etter skandinavismens glanstid.

Keywords: Skandinavisme, historisisme, Norden, minnehistorie, historisk fiksjon.

Björn Johnsen: Det Unga Skandinavien: 1800-talets radikala skandinavistiska rörelse

Artikeln argumenterar för att det under 1840- och 1850-talen fanns ett politiskt-radikalt alternativ till den national-liberala skandinavismen. Utifrån ett fokus på aktörer, nätverk, praktiker och idéspridning utforskar artikeln radikala idéer i regionen som ett skandinaviskt uttryck för Young Europe-rörelserna utomlands, som ett Ungt Skandinavien. Den skandinaviska union som radikaler föreställde sig vilade inte på nationalism, utan på republikanska, socialistiska, och kosmopolitiska principer. Och det var del av en större Europeisk radikal föreställningsvärld.

Keywords: 1848, Skandinavism, radikalism, republikanism, transnationella nätverk.

Stefan Hjort: Oldtidens vulkanske tilbakekomst: Henrik Wergelands borgerfest «til Forfædrenes Minde»

På Mikkelsmesse i 1834 holder den norske romantiske dikteren Henrik Wergeland borgerfesten «til Forfædrenes Minde» i Eidsvoll. Festen har innslag av musikk, bål og dans, og Wergeland holder en tale fra en gravhaug, der han sammenligner Norges nye konstitusjonelle frihet med oldtidens frihet. Denne artikkelen sporer festens republikanske ideer, forbindelser til historie, filologi, götisisme og naturhistorie i talens forestilling om nordisk oldtid, samt motiviske overlapp med Wergelands tidlige kosmologiske poesi.

Keywords: Borgerfest, republikanisme, romantikken, kosmologi, poesi.

Audun Mortensen: Koreanske ekko: Transnasjonalitet i skandinavisk adopsjonslitteratur (1996–2024)

Artikkelen undersøker hvordan transnasjonalitet fremstilles og forhandles i skandinavisk adopsjonslitteratur utgitt mellom 1996 og 2024, skrevet av koreanskadopterte forfattere i Norge, Sverige og Danmark. Med utgangspunkt i kritiske adopsjonsstudier og samtidsidéhistorie, og med et transnasjonalt perspektiv, nærleses seks førstepersonsfortellinger som både reflekterer og utfordrer det dominerende adopsjonsnarrativet. Analysen viser hvordan forestillingen om adopsjon som en énveisbevegelse fra fødeland til mottakerland både bekreftes og forskyves gjennom litterære fremstillinger av det transnasjonale som truende, spirende og forpliktende. Særlig undersøkes tilbakevendingsmotivet og dets betydning for forhandlinger om nasjonalitet, slektskap og tilhørighet i verkene. Artikkelen argumenterer for at adopsjonslitteraturen bidrar til å forskyve grensene for hva som kan tenkes og artikuleres om nasjonal tilhørighet i en nordisk velferdsstatlig kontekst.

Keywords: Nordisk samtidslitteratur, transnasjonal adopsjon, adopsjonslitteratur, samtidsidéhistorie, nordisk velferdsstat.

Marit Bergner: ”Jag är norrman” – Henrik Steffens som norsk kulturförmedlare i Tyskland under 1800-talet

Den norskfödde filosofen och författaren Henrik Steffens (1773–1845) spelade en viktig roll i spridningen av norsk kultur och natur i Tyskland under 1800-talet. Hans insatser hade stor inverkan på en tyska uppfattningen om Norge och präglade en romantisk och idealiserad bild som fascinerade den tyska fantasin. Steffens tillbringade större delen av sitt liv i Preussen, där han deltog intensivt i Tysklands intellektuella och kulturella liv. Hans unika position som norrman bosatt i Tyskland gjorde det möjligt för honom att fungera som en bro mellan de två kulturerna och att introducera den tyska publiken till sitt hemlands skönhet, särart och politiska strukturer. Steffens’ litterära verk bidrog i hög grad till att framställa Norge i ett romantiskt ljus. Hans beskrivningar av Norge sammanföll med en bredare förändring i tyskarnas inställning till naturen. Under denna period växte beundran för nordisk natur och mytologi, vilket stämde väl överens med den romantiska rörelsens betoning på det sublima och pittoreska. Steffens’ skildringar av Norges storslagna landskap och motståndskraftiga folk stämde väl överens med denna kulturella trend, vilket gjorde Norge till ett fascinerande ämne för tyska läsare och resenärer.

Keywords: Norge, Henrik Steffens, noveller, Norden, identitet.

Auksė Beatričė Katarskytė: Fremtiden er gammel: Tre viktorianske kvinnelige reisende om Island

Island var en populær reisedestinasjon for britiske turister på slutten av 1800-tallet, og mange av dem var kvinner. Denne artikkelen handler om tre viktorianske forfattere – Jane Elizabeth Oswald, Ethel Brilliana Tweedie og Mary Charlotte Gordon Leith (Mrs. Disney Leith) – og deres fremstillinger av Island som både gammeldags og en kilde til fremtidsvisjoner. Først og fremst beskrives Island som et land frosset i fortiden. Det å reise til Island betyr å dra tilbake til en førmoderne, naturnær fortid, noe som gir den kvinnelige turisten mulighet til å oppleve en enklere tilværelse fri for begrensende kjønnsnormer. Islands nåtid blir også presentert som lik den norrøne fortiden – en demokratisk, heroisk periode med en høy respekt for kvinner. Synet på Island som gammeldags og den antatte friheten til islandske kvinner inspirerer forfatterne til tanker om en friere fremtid. Mens Oswald og Tweedie uttrykker et ønske om utvidede muligheter for middelklassekvinner i hjemlandet, som for dem representerer en bevegelse mot modernitet, drømmer Leith om en fremtid for Island uten fremskritt. Leith ønsker seg en fredelig, rolig, introvert og feminin fremtid, som beskytter mot den altoppslukende moderniteten.

Keywords: Reiselitteratur, Island, norrønt, Viktoriatiden, kjønn.